Författare: trygghetspartner

Men hur många bröstkompressioner ska man göra, hur snabbt ska man trycka och hur djupt? Här går vi igenom de viktigaste rekommendationerna för bröstkompressioner på vuxna.

Hur många bröstkompressioner ska man göra vid HLR?

Vid hjärt-lungräddning på vuxna rekommenderas 30 bröstkompressioner följt av 2 inblåsningar. Detta brukar beskrivas som HLR 30:2.

Fortsätt att växla mellan kompressioner och inblåsningar tills ambulanspersonal eller annan räddningspersonal tar över, personen visar tydliga livstecken eller du får andra instruktioner från larmoperatören.

Om du inte kan eller vill göra inblåsningar ska du ändå utföra bröstkompressioner. Kontinuerliga bröstkompressioner är betydligt bättre än att inte göra någonting alls.

Vilken takt ska bröstkompressionerna ha?

Bröstkompressioner ska utföras med en takt på 100–120 kompressioner per minut. Det motsvarar ungefär två tryckningar per sekund.

Det är viktigt att hålla en jämn rytm. Om kompressionerna utförs för långsamt kan blodcirkulationen bli otillräcklig. En alltför hög takt kan däremot försämra kompressionernas kvalitet.

Försök också att minimera avbrotten. Varje gång kompressionerna avbryts minskar blodflödet, och det tar tid att åter bygga upp ett tillräckligt tryck.

Hur djupt ska man trycka vid bröstkompressioner?

Vid HLR på vuxna ska bröstkorgen tryckas ned minst 5 centimeter, men inte mer än 6 centimeter.

Tillräckligt djupa kompressioner behövs för att skapa ett blodflöde till hjärnan och andra organ.

Efter varje kompression ska bröstkorgen få återgå helt till sitt normala läge innan nästa tryckning påbörjas. Behåll samtidigt kontakten mellan händerna och bröstkorgen.

Om personen ligger på ett mjukt underlag, exempelvis en säng, kan det vara svårare att uppnå rätt kompressionsdjup. Ett fast underlag är därför att föredra om det är möjligt utan att fördröja HLR.

Var ska händerna placeras vid bröstkompressioner?

Rätt handplacering är viktig för att kompressionerna ska bli effektiva.

1. Placera ena handloven mitt på bröstkorgen, över bröstbenet.
2. Lägg den andra handen ovanpå den första och knäpp ihop fingrarna.
3. Håll armarna raka och placera axlarna rakt ovanför händerna.
4. Använd överkroppens tyngd för att trycka bröstkorgen nedåt.

Genom att arbeta med raka armar och använda kroppstyngden blir kompressionerna effektivare och mindre ansträngande.

Vanliga misstag vid bröstkompressioner

Även om principen bakom bröstkompressioner är enkel finns det flera vanliga misstag som kan påverka resultatet.

• För grunda kompressioner: Bröstkorgen trycks inte ned tillräckligt långt för att skapa ett effektivt blodflöde.
• Felaktig takt: Kompressionerna utförs för snabbt, för långsamt eller med ojämn rytm.
• Otillräckligt uppsläpp: Bröstkorgen får inte återgå helt mellan kompressionerna.
• För långa avbrott: Onödiga pauser försämrar möjligheten att upprätthålla blodcirkulationen.
• Felaktig arbetsställning: Böjda armar och dålig placering gör kompressionerna mindre effektiva och mer ansträngande.

Regelbunden praktisk träning hjälper dig att utveckla rätt teknik och gör det lättare att agera i en verklig nödsituation.

Kan bröstkompressioner orsaka skador?

Ja, bröstkompressioner kan orsaka skador på revben och bröstkorg, särskilt hos äldre personer. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett hjärtstopp är ett omedelbart livshotande tillstånd.

Risken för skador ska därför aldrig hindra dig från att påbörja eller fortsätta HLR när det finns misstanke om hjärtstopp.

Kom ihåg – snabb hjälp är avgörande

Om en person är medvetslös och inte andas normalt ska du omedelbart larma 112 och påbörja HLR. Använd telefonens högtalarfunktion så att larmoperatören kan vägleda dig.

Finns en hjärtstartare tillgänglig ska den hämtas och användas så snart som möjligt, utan att bröstkompressionerna fördröjs i onödan.

Rekommendationerna ovan gäller vuxna. Vid HLR på barn används delvis andra metoder, bland annat när det gäller kompressionsdjup och inblåsningar.

Lär dig rätt teknik genom praktisk HLR-utbildning

Att känna till rätt antal, takt och djup är en bra början. Men för att kunna utföra effektiva bröstkompressioner är praktisk träning viktig.

Hos Trygghetspartner får du öva hjärt-lungräddning på övningsdockor och lära dig hur du agerar vid ett hjärtstopp.

Läs mer om vår HLR-utbildning med hjärtstartare och hur du kan förbereda dig för att rädda liv.

Källor

• Svenska HLR-rådet – Så här gör du Vuxen-HLR
• Svenska HLR-rådet – Riktlinjer och rekommendationer för hjärt-lungräddning

Det gäller oavsett om det handlar om en enstaka kabel, ett större kabelknippe eller kablar som ligger på en kabelstege eller kabelränna.

En korrekt brandtätning av kabelgenomföringen bidrar till att begränsa spridningen av brand och brandgaser mellan olika delar av byggnaden. Sedan är det viktigt att lösningen anpassas efter förutsättningarna. Kabeltyp, kabeldimension, antal kablar, genomföringens storlek, väggens eller bjälklagets konstruktion och den brandtekniska klass som ska uppnås är exempel på faktorer som påverkar vilken lösning som kan användas.

Det innebär också att brandtätning inte enbart handlar om att fylla igen utrymmet runt kablarna. Hela genomföringen behöver motsvara ett dokumenterat och provat brandtätningssystem.

Varför behöver kabelgenomföringar brandtätas?

En brandcell är en del av en byggnad som är avgränsad för att en brand under en viss tid ska kunna utvecklas utan att spridas vidare till övriga delar av byggnaden. Boverket definierar själva brandcellsgränsen som en konstruktion där även genomföringar och anslutningar ingår.

När kablar dras genom en brandavskiljande vägg eller ett bjälklag måste det finnas en öppning i konstruktionen. Om öppningen runt kablarna lämnas otät, eller om en befintlig brandtätning skadas när nya kablar installeras, kan brandcellsgränsens funktion försämras.

Boverkets aktuella vägledning är tydlig på den punkten. För att en brandcellsgräns ska anses uppfylla en viss brandteknisk klass måste även genomföringar, installationer, fogar och andra detaljer som påverkar den avskiljande förmågan vara utformade så att den funktionen upprätthålls.

Brandtätningen är alltså en del av den brandavskiljande konstruktionen – inte en fristående detalj som kan bedömas enbart utifrån hur tät öppningen ser ut.

Brandtätning av enstaka kablar

En kabelgenomföring kan bestå av allt från en enda mindre kabel till hundratals kablar.

Vid enstaka kablar kan genomföringen vara relativt liten, men principen är densamma: den brandtekniska funktionen hos väggen eller bjälklaget ska upprätthållas.

Beroende på konstruktion och aktuellt brandtätningssystem kan lösningen exempelvis bestå av:

• brandtätningsmassa
• brandklassad fogmassa
• förformade brandtätningsprodukter
• brandskyddsstenar eller block
• modulära kabelgenomföringar
• andra provade system för kabelgenomföringar.

Vilken produkt som används är mindre viktigt än att hela lösningen är dokumenterad för den aktuella användningen.

Den europeiska standarden SS-EN 1366-3:2021+A1:2025 beskriver provning av genomföringstätningars förmåga att upprätthålla brandmotståndet hos den avskiljande byggnadsdelen där installationen passerar. Standarden är i dag giltig svensk standard för denna typ av provning.

Brandtätning av kabelbuntar

När många kablar dras genom samma öppning blir brandtätningen mer komplex.

Det uppstår inte bara ett utrymme mellan kabelbunten och väggen, utan även mellan de enskilda kablarna inne i bunten. Kabeldiameter, kabeltyp och kabelbuntens storlek kan därför påverka vilken brandtätningslösning som får användas.

Ett brandtätningssystem kan exempelvis vara dokumenterat för:

• enstaka kablar
• kablar upp till vissa dimensioner
• kabelbuntar upp till en viss diameter
• olika typer av kabelisolering
• specifika vägg- eller bjälklagskonstruktioner
• en viss storlek på genomföringen.

Det går därför inte att utgå från att en lösning som fungerar för fem kablar automatiskt fungerar när ytterligare tjugo kablar dras genom samma öppning.

Det finns brandtätningssystem särskilt utvecklade för kablar, kabelbuntar och kabelstegar. Exempelvis finns förformade brandskyddsblock som är dokumenterade för sådana användningsområden och som samtidigt är konstruerade för att underlätta framtida förändringar i kabelinstallationen.

Brandtätning vid kabelstege och kabelränna

I större fastigheter ligger kablar ofta på kabelstegar, kabelrännor eller andra kabelbärsystem. När kabelstegen passerar genom en brandcellsgräns behöver hela genomföringen ingå i den brandtekniska lösningen.

Här behöver man bland annat ta hänsyn till:

• kabelstegens eller kabelrännans utformning
• materialet i kabelbärsystemet
• mängden kablar
• avståndet mellan kablarna
• öppningens storlek
• brandtätningsmaterialet
• väggens eller bjälklagets konstruktion
• hur kabelstegen är upphängd och fixerad.

Det går inte att generellt säga att en kabelstege alltid måste brytas vid brandcellsgränsen eller att den alltid får fortsätta genom den. Det beror på den dokumenterade brandtätningslösningen.

Det finns exempelvis provade system där kabelstegen får vara genomgående och andra konstruktioner där utförandet ser annorlunda ut. En svensk montageanvisning för ett brandtätningssystem anger exempelvis att kabelstege kan vara antingen genomgående eller bruten inom just det systemets dokumenterade utförande.

Det viktiga är därför att inte improvisera utförandet utan följa den valda systemlösningens dokumentation.

Upphängningen av kabelstegen kan också ha betydelse

Vid brand påverkas inte bara själva tätningen. Kablar och kabelbärsystem utsätts också för värme och kan deformeras eller röra sig.

Därför innehåller dokumentationen för vissa brandtätningssystem även krav på hur nära genomföringen kabelstegen, kabelrännan eller kablarna ska vara upphängda eller understödda.

Avstånden varierar mellan olika system och ska därför inte betraktas som generella regler. Som exempel anger ett dokumenterat system att kablar, kabelbuntar, kabelrännor och kabelstegar ska stödjas på båda sidor om genomföringen inom ett specificerat avstånd.

Det visar varför monteringsanvisningen för hela systemet måste följas – inte bara instruktionen för själva tätningsmassan eller skivan.

Vad händer när nya kablar dras genom en befintlig brandtätning?

Det här är en av de viktigaste frågorna i befintliga byggnader.

Behovet av el, nätverk, säkerhetssystem och annan teknik förändras ständigt. Det innebär att nya kablar ofta behöver installeras långt efter att fastigheten byggdes.

Problemet uppstår när en ny kabel helt enkelt förs genom en befintlig brandtätning utan att man kontrollerar hur detta påverkar den dokumenterade lösningen.

När brandtätningen penetreras kan exempelvis:

• material lossna
• öppningen bli större
• sprickor uppstå
• avstånd mellan kablar förändras
• kabelmängden bli större än vad systemet är avsett för
• brandtätningsmaterialets erforderliga tjocklek minska.

En ny kabelinstallation genom en brandcellsgräns ska därför inte betraktas som färdig förrän brandtätningen också har kontrollerats och återställts korrekt.

System som är gjorda för framtida kabeldragning

I miljöer där kabelinstallationen förändras ofta kan det vara klokt att redan från början välja en brandtätningslösning som är konstruerad för framtida ändringar.

Det gäller exempelvis:

• serverrum
• datacenter
• sjukhus
• industrifastigheter
• teknikutrymmen
• elcentraler och ställverk
• kontorsfastigheter med omfattande data- och kommunikationsinstallationer.

Det finns både modulära genomföringssystem och andra brandtätningslösningar där framtida kablar kan läggas till under kontrollerade former. Tillverkare har exempelvis system där reservkapacitet kan byggas in för framtida kablar, eller där brandtätningsmaterialet är avsett att kunna öppnas och återställas.

Det betyder däremot inte att man fritt kan lägga till kablar. Även ett system avsett för efterinstallation måste användas inom sitt dokumenterade användningsområde.

Vad händer när gamla kablar tas bort?

Även borttagning av kablar kan försämra en brandtätning.

När en kabel dras ut ur en genomföring kan ett hål eller en kanal lämnas kvar i brandtätningsmaterialet. Det kan också uppstå glipor mellan resterande kablar.

Öppningen ska därför återställas enligt det aktuella systemets anvisningar.

I ett modulärt genomföringssystem kan det innebära att tätningen byggs om eller att tomma platser försluts med komponenter som hör till systemet. I andra typer av tätningar kan brandtätningsmaterial behöva kompletteras.

Det viktiga är att inte tänka:

Kabeln är borta, alltså har brandrisken minskat.

Ur brandcellsgränsens perspektiv kan resultatet i stället vara ett nytt hål genom den brandavskiljande konstruktionen.

Hur återställs en befintlig brandtätning?

Det finns ingen metod som gäller för alla kabelgenomföringar.

Innan en befintlig tätning repareras eller kompletteras behöver man helst ta reda på:

• vilket brandtätningssystem som används
• vilken produkt eller vilka komponenter som ingår
• vilken brandteknisk klass genomföringen är avsedd för
• vilken typ av konstruktion den sitter i
• hur många och vilka kablar som passerar genom den
• om systemet är godkänt för efterinstallation
• vad tillverkarens monteringsanvisning säger om reparationer och kompletteringar.

I vissa fall kan genomföringen kompletteras inom befintligt system. I andra fall kan det vara nödvändigt att ta bort delar av den gamla tätningen och bygga upp en ny dokumenterad lösning.

Det finns också system speciellt utvecklade för renovering av äldre eller skadade kabelgenomföringar.

Om man inte vet vilket system som tidigare använts

Det är inte ovanligt i äldre fastigheter att märkning och dokumentation saknas. Då bör man vara försiktig med att enbart lägga ytterligare material ovanpå den gamla tätningen. Utseendet säger inte säkert:

• vilken produkt som använts
• hur tjock tätningen är
• hur genomföringen ser ut inne i konstruktionen
• vilken brandklass den ursprungligen dimensionerades för
• om den gamla produkten är kompatibel med en ny produkt.

En inventering kan då behövas för att avgöra vilka genomföringar som kan behållas och vilka som behöver åtgärdas.

Större kabelgenomföringar kräver särskild planering

I större tekniska miljöer kan ett stort antal kablar behöva passera samma brandcellsgräns. Där kan det vara frestande att skapa en stor öppning och sedan fylla det återstående utrymmet med brandtätningsmaterial.

Så bör man inte resonera.

Den valda lösningen behöver vara dokumenterad för bland annat öppningens storlek, kabelmängden och kabelkonfigurationen. System för hög kabeltäthet kan vara särskilt utformade för ett stort antal kablar och samtidigt ge möjlighet till framtida reservkapacitet.

Vid nyproduktion eller större ombyggnationer finns därför mycket att vinna på att planera kabelgenomföringarna tillsammans med övriga installationer innan håltagningen görs.

Det kan minska behovet av improviserade lösningar senare.

Kabelns brandklass och brandtätningen är två olika saker

Det är också viktigt att skilja på kabelns egna brandegenskaper och brandtätningen där kabeln passerar en brandcellsgräns.

Boverkets regler innehåller klassificering av kablars reaktion vid brand. Dessa beskriver bland annat hur själva kabeln bidrar till brandförloppet.

Det är inte samma sak som brandklassningen för kabelgenomföringen.

En kabel med goda brandegenskaper gör alltså inte att öppningen genom en brandcellsgräns kan lämnas otät. Genomföringen måste fortfarande vara utformad så att brandcellsgränsens avskiljande funktion bibehålls.

Dokumentation och märkning av kabelgenomföringar

Bra dokumentation blir särskilt viktig vid kabelgenomföringar eftersom installationerna ofta förändras under byggnadens livstid. Det bör gå att förstå vad som har utförts och vilken brandteknisk lösning som genomföringen bygger på.

Beroende på projektets krav kan dokumentationen exempelvis omfatta:

• genomföringens placering eller ID
• fotografier
• vägg- eller bjälklagstyp
• typ av kabelgenomföring
• produkt eller brandtätningssystem
• avsedd brandteknisk klass
• datum för utförande
• montör eller ansvarig
• eventuella avvikelser.

Trygghetspartners huvudsida om brandtätning lyfter också dokumentation och egenkontroll som viktiga delar av ett professionellt utfört arbete. Inklistrad markdown

Märkning underlättar framtida arbeten

Fysisk märkning vid själva genomföringen kan vara mycket värdefull. En märkning kan exempelvis koppla genomföringen till dokumentationen och göra det lättare för den som flera år senare behöver installera en ny kabel att identifiera vilket brandtätningssystem som finns.

Exakt vilken märkning och dokumentation som krävs kan bero på projekt, kontrollplan, beställarkrav och vald systemlösning. Det bör därför inte framställas som att en viss etikett alltid är ett generellt myndighetskrav.

Men ur förvaltningssynpunkt är en tydligt dokumenterad och identifierbar brandtätning betydligt enklare att hantera korrekt.

Vanliga fel vid brandtätning av kabelgenomföringar

Många brister uppstår inte när den ursprungliga brandtätningen monteras utan senare under byggnadens användning.

Några vanliga problem är:

Nya kablar dras genom tätningen utan efterkontroll
Ett hål skapas i brandtätningsmaterialet och lämnas utan korrekt återställning.

Gamla kablar tas bort utan att hålet försluts
När kabeln dras ut lämnas en öppen kanal genom tätningen.

För många kablar läggs till
Genomföringen förändras tills den inte längre motsvarar den dokumenterade lösningen.

Fel material används vid reparation
Ett vanligt fogmaterial eller byggskum används för att fylla en skada utan att man kontrollerar om materialet ingår i det aktuella brandtätningssystemet.

Dokumentationen saknas
Det går inte längre att avgöra vilket system eller vilken brandklass genomföringen ursprungligen utfördes för.

Kabelstegen ändras
Kabelstege, kabelränna eller upphängning byggs om utan hänsyn till hur den ingår i den brandtekniska lösningen.

Tätningen ser bra ut på ena sidan – men inte på den andra
Det synliga ytskiktet är inte tillräckligt för att avgöra om hela konstruktionen motsvarar det dokumenterade utförandet.

När bör kabelgenomföringar kontrolleras?

Brandtätningar bör framför allt uppmärksammas när något förändras. En kontroll är särskilt relevant när:

• nya kablar installeras
• gamla kablar tas bort
• en kabelstege byggs om
• nya håltagningar görs
• tekniska installationer förändras
• en lokal byggs om
• skador upptäcks på en befintlig tätning
• det saknas dokumentation för äldre genomföringar.

Boverket rekommenderar exempelvis vid kontroll av brandskydd mellan garage och övrig byggnad att håltagningar och genomföringar i brandcellsgränser kontrolleras och att man säkerställer att det är tätt där bland annat kablar och rör passerar väggar och bjälklag.

Samma grundprincip är relevant även i andra typer av byggnader: en brandcellsgräns är beroende av att genomföringarna fortfarande fungerar som avsett.

Planera för framtida kablar redan vid nybyggnation

Vid nyproduktion och större ombyggnationer bör framtida förändringar vägas in redan vid projekteringen. Om man vet att installationerna sannolikt kommer att växa kan det vara klokt att skapa:

• tillräckligt stora men kontrollerade genomföringar
• dokumenterad reservkapacitet
• system som är lämpade för framtida kabeländringar
• tydlig märkning
• strukturerad dokumentation.

Det minskar risken för att nya hål senare tas upp bredvid den ursprungliga genomföringen eller att befintliga tätningar skadas vid varje kabelinstallation.

Modulära system kan exempelvis konstrueras med reservkapacitet för framtida kablar, vilket visar att framtida förändringar går att planera för redan från början.

Brandtätning bör ses som en del av hela installationen

En kabelinstallation är inte färdig enbart för att kabeln är dragen och elektriskt ansluten. När installationen passerar en brandcellsgräns behöver även brandskyddet återställas.

Det kräver samordning mellan exempelvis:

• elektriker
• installatörer
• byggentreprenörer
• brandtätningsentreprenörer
• projektledning
• fastighetsförvaltning.

Ju tydligare ansvarsfördelningen är, desto mindre är risken att någon tänker att ”nästa entreprenör” kommer att återställa tätningen.

Det är särskilt viktigt i större projekt där flera entreprenörer arbetar i samma installationsschakt eller teknikutrymme.

Behöver ni hjälp med brandtätning av kabelgenomföringar?

Är ni osäkra på om fastighetens kabelgenomföringar är korrekt brandtätade?

Trygghetspartner hjälper företag, fastighetsägare och organisationer med inventering, kontroll och professionell brandtätning av kabelgenomföringar. Det kan exempelvis handla om enstaka kablar, kabelbuntar, kabelstegar och befintliga genomföringar som har förändrats genom åren.

Vi kan identifiera brister och hjälpa till att bedöma vilka åtgärder som behövs för att återställa brandcellsgränsens funktion.

Läs mer om vår hjälp med professionell brandtätning eller kontakta Trygghetspartner för inventering och offert.

Källor och faktagranskning

Artikeln bygger i första hand på Boverkets aktuella regler och vägledning om brandcellsgränser och genomföringar samt gällande svensk standard för provning av genomföringstätningar, SS-EN 1366-3:2021+A1:2025. Boverkets vägledning, senast granskad och ändrad den 1 juli 2026, anger att även genomföringar och installationer måste utformas så att brandcellsgränsens avskiljande förmåga upprätthålls.

Exempel på tekniska lösningar och principer för kabelbuntar, kabelstegar, efterinstallation och framtida reservkapacitet har kontrollerats mot dokumentation från etablerade tillverkare. Vilket utförande som är rätt i ett enskilt projekt måste alltid bedömas utifrån den aktuella konstruktionen och dokumentationen för det valda brandtätningssystemet.

Grunderna för företag och verksamheter

Ett bra brandskydd består därför av betydligt mer än brandsläckare och utrymningsskyltar. Personal behöver veta hur brandrisker förebyggs, vad som ska göras när ett larm går och hur en säker utrymning ska genomföras. Samtidigt behöver exempelvis utrymningsvägar, brandcellsgränser, larm och släckutrustning kontrolleras och underhållas.

Här går vi igenom grunderna i förebyggande brandskydd och vad företag och verksamheter behöver tänka på.

Vad är brandskydd?

Brandskydd är ett samlingsbegrepp för de åtgärder som används för att:

• förebygga att brand uppstår
• upptäcka en brand så tidigt som möjligt
• begränsa brand- och rökspridning
• göra det möjligt för människor att utrymma säkert
• möjliggöra en tidig släckinsats
• minska skador på människor, egendom och verksamhet.

Brandskyddet brukar delas in i byggnadstekniskt eller tekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd. Båda delarna behöver fungera tillsammans.

Myndigheten för civilt försvar beskriver systematiskt brandskyddsarbete som ett arbete som omfattar både byggnaden och dess brandtekniska installationer och de organisatoriska delarna av brandskyddet.

Vad menas med förebyggande brandskydd?

Förebyggande brandskydd innebär att arbeta med brandriskerna innan en olycka inträffar.

Det handlar alltså inte enbart om att kunna släcka en brand. Minst lika viktigt är att minska sannolikheten för att den över huvud taget uppstår.

Det kan exempelvis innebära att:

• identifiera brandrisker i verksamheten
• ha ordning och reda i lokalerna
• hantera brandfarliga material på ett säkert sätt
• hålla utrymningsvägar fria
• kontrollera släckutrustning och andra brandskyddssystem
• säkerställa att brandcellsgränser inte försämras
• ha tydliga rutiner vid brand och utrymning
• utbilda personalen
• genomföra kontroller och utrymningsövningar
• följa upp upptäckta brister.

Vilka åtgärder som behövs beror på verksamheten. Ett mindre kontor har normalt andra risker och behov än exempelvis en industri, skola, restaurang, butik, vårdverksamhet eller ett hotell.

Vem ansvarar för brandskyddet?

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar i skälig omfattning ha utrustning för släckning och livräddning samt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och hindra eller begränsa skador till följd av brand.

I praktiken innebär det att både fastighetsägaren och den verksamhet som använder lokalerna kan ha ansvar för olika delar av brandskyddet.

Myndigheten för civilt försvar betonar att ansvarsfördelningen behöver vara tydlig – det ska gå att avgöra vem som ansvarar för vad.

Exempelvis kan fastighetsägaren ha ansvar för vissa byggnadstekniska delar, medan verksamheten ansvarar för sådant som rutiner, utbildning, ordning, hantering av brandrisker och att personalen vet hur den ska agera.

Om verksamheten hyr sina lokaler är det därför viktigt att ansvarsfördelningen mellan hyresgäst och fastighetsägare är tydlig.

Vad säger lagen om brandskydd på företag?

Det finns inte en enda regel som reglerar allt brandskydd. Kraven kommer från flera regelverk.

En central bestämmelse finns i 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor, där det framgår att ägare och nyttjanderättshavare ska ha ett skäligt brandskydd och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och begränsa brand.

För arbetsplatser finns dessutom arbetsmiljöregler.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer bland annat krav på rutiner för att förebygga uppkomst och spridning av brand. Arbetsplatser ska också ha den brandutrustning som behövs utifrån bland annat verksamheten, lokalen, de material som används och antalet personer som vistas där. Installationer för utrymning ska underhållas och kontrolleras regelbundet.

Byggnaders tekniska brandskydd regleras samtidigt genom plan- och bygglagstiftningen och Boverkets byggregler. Boverket anger att alla byggnader ska ha ett inbyggt byggnadstekniskt brandskydd, men kravnivån varierar beroende på byggnad och verksamhet.

Det är alltså viktigt att skilja mellan:

• Lag och myndighetsföreskrifter
  Bindande krav som verksamheten måste följa.
• Allmänna råd
  Rekommendationer om hur krav i lagar och föreskrifter kan uppfyllas.
• Standarder och branschregler
  Kan beskriva vedertagna tekniska lösningar och arbetssätt, men deras juridiska status beror på sammanhanget.
• Försäkringsvillkor och säkerhetsföreskrifter
  Kan ställa ytterligare krav för att försäkringsskyddet ska gälla fullt ut.

Detta är särskilt viktigt i verksamheter med förhöjd brandrisk.

Vad är systematiskt brandskyddsarbete?

För att brandskyddet inte ska bli enstaka kontroller eller åtgärder behöver det bedrivas kontinuerligt och strukturerat. Det brukar kallas systematiskt brandskyddsarbete, SBA.

I de allmänna råden om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3, anges att det mot bakgrund av kraven i lagen om skydd mot olyckor är skäligt att varje verksamhet bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras. Hur omfattande arbetet och dokumentationen behöver vara beror på verksamhetens och byggnadens risker och komplexitet.

Ett SBA kan bland annat omfatta:

• ansvar och organisation
• beskrivning av verksamheten och byggnaden
• identifiering och bedömning av brandrisker
• rutiner för brandskydd
• kontroll av tekniskt brandskydd
• utbildning av personal
• egenkontroller
• dokumentation av brister
• åtgärder och uppföljning.

En mindre verksamhet kan ofta ha ett relativt enkelt system, medan exempelvis sjukhus, hotell och större industrier behöver ett betydligt mer omfattande brandskyddsarbete.

Det viktiga är alltså inte mängden dokumentation i sig. Syftet är att säkerställa att brandskyddet verkligen fungerar över tid.

Tekniskt brandskydd – byggnadens skydd mot brand

Det tekniska brandskyddet består av de fysiska lösningar som ska upptäcka, begränsa eller hantera en brand och skapa möjlighet till säker utrymning.

Beroende på byggnad och verksamhet kan det exempelvis handla om:

• brand- och utrymningslarm
• brandvarnare och detektorer
• handbrandsläckare
• brandposter
• automatiska släcksystem
• brandcellsgränser
• brandklassade dörrar
• brandtätningar
• rökluckor och brandgasventilation
• nödbelysning
• vägledande markeringar och utrymningsskyltar
• utrymningsvägar.

Vilket brandskydd som behövs går därför inte att avgöra med en generell lista. Det måste bedömas utifrån byggnaden, verksamheten och de risker som finns.

Det räcker dessutom inte att rätt utrustning installerades när byggnaden var ny. Brandskyddet måste bevaras och underhållas över tid. Boverket påpekar att en byggnad ska underhållas så att brandskyddet inte försämras när byggnaden blir äldre.

Organisatoriskt brandskydd – människorna och rutinerna

Tekniken är bara en del av brandskyddet.

Om personalen inte vet vad ett larm innebär, var utrymningsvägarna finns eller hur en brandsläckare används kan konsekvenserna bli allvarliga även om byggnaden har ett bra tekniskt brandskydd.

Det organisatoriska brandskyddet kan exempelvis omfatta:

• tydlig ansvarsfördelning
• rutiner för att förebygga brand
• rutiner för larm och utrymning
• introduktion av nyanställda
• brandskyddsutbildning
• instruktioner till personal
• organisation vid utrymning
• rutiner för besökare och andra personer
• regelbundna kontroller
• utrymningsövningar
• uppföljning efter incidenter och övningar.

Arbetsmiljöverket framhåller att det både måste finnas förutsättningar att utrymma en arbetsplats och rutiner för hur utrymningen ska gå till. Regelbundna utrymningsövningar är ett sätt för personalen att lära sig hur de ska agera.

Varför behöver personalen kunskap om brandskydd?

Vid en brand kan situationen förändras mycket snabbt. Rök kan försämra sikten och göra utrymning betydligt svårare, samtidigt som människor under stress inte alltid reagerar som de gör i en normal situation.

Personalen behöver därför veta hur de ska förebygga brand – men också vad som förväntas av dem om något händer.

En brandskyddsutbildning kan bland annat ge förståelse för:

• hur bränder kan uppstå och utvecklas
• vanliga brandrisker på arbetsplatsen
• hur brandrisker kan förebyggas
• hur olika typer av släckutrustning används
• hur personalen ska agera vid brand
• hur larmning och utrymning fungerar.

Arbetsmiljöverket framhåller också vikten av att arbetstagare har tränat på att använda brandsläckare.

Utbildningen behöver anpassas efter verksamheten och de risker som personalen faktiskt möter i sitt arbete.

Vanliga brister i företags brandskydd

Brandskyddsbrister behöver inte vara stora eller dramatiska för att få konsekvenser.

Det kan exempelvis handla om att:

• en utrymningsväg används som tillfälligt lager
• en branddörr ställs upp
• en genomföring i en brandcellsgräns inte brandtätas efter ett installationsarbete
• släckutrustning blockeras
• material placeras där det ökar brandrisken
• nya medarbetare inte får information om utrymningsrutiner
• ansvarsfördelningen mellan verksamhet och fastighetsägare är oklar
• upptäckta brister dokumenteras men inte åtgärdas.

Brandskyddsarbete är därför inte något som blir ”färdigt”. Verksamheter förändras hela tiden. Personal byts ut, lokaler byggs om, nya maskiner installeras och verksamheter får nya arbetsmoment.

Brandskyddet behöver följa med i dessa förändringar.

Hur ofta ska brandskyddet kontrolleras?

Det finns ingen enda kontrollfrekvens som passar alla verksamheter och alla delar av brandskyddet.

Hur ofta något behöver kontrolleras beror bland annat på:

• verksamhetens risker
• vilken utrustning eller installation det gäller
• hur lokalerna används
• tillverkarens instruktioner
• aktuella föreskrifter och standarder
• eventuella försäkringskrav
• tidigare upptäckta brister.

Myndigheten för civilt försvar anger att det inom det systematiska brandskyddsarbetet behöver finnas rutiner för hur och hur ofta olika delar av brandskyddet kontrolleras för att säkerställa funktionen över tid.

Det är därför bättre att skapa en genomtänkt kontrollplan för den egna verksamheten än att utgå från en generell intervall för hela brandskyddet.

Förebyggande brandskydd i praktiken

Ett fungerande brandskydd kan förenklat beskrivas som en återkommande process:

1. Identifiera riskerna
Ta reda på var och hur en brand skulle kunna uppstå och vilka konsekvenser den skulle kunna få.

2. Förebygg
Minska riskerna genom tekniska och organisatoriska åtgärder.

3. Skapa tydliga rutiner
Bestäm vem som ansvarar för vad och hur personalen ska agera.

4. Utbilda
Se till att de personer som berörs har den kunskap de behöver.

5. Kontrollera
Följ regelbundet upp både tekniskt och organisatoriskt brandskydd.

6. Öva
Testa att utrymningsorganisation och rutiner fungerar även i praktiken.

7. Åtgärda och följ upp
Brister som upptäcks vid kontroller, incidenter eller övningar behöver leda till åtgärder.

På så sätt blir brandskyddet en naturlig del av verksamheten i stället för något som bara uppmärksammas när en kontroll ska genomföras eller efter att en incident redan har inträffat.

Ett bra brandskydd bygger på både teknik och kunskap

Ett bra förebyggande brandskydd skapas när byggnad, utrustning, rutiner och människor fungerar tillsammans.

Brandsläckare och brandlarm är viktiga, men de kan inte ersätta kunskap och fungerande rutiner. På samma sätt räcker det inte att utbilda personalen om utrymningsvägar är blockerade eller det tekniska brandskyddet inte underhålls.

Genom att arbeta systematiskt med brandskyddet kan företag och organisationer minska risken för brand, skapa bättre förutsättningar för en säker utrymning och begränsa konsekvenserna om en brand ändå uppstår.

Utbilda personalen i brandskydd

En viktig del av det förebyggande brandskyddet är att personalen har rätt kunskaper.

Trygghetspartners brandskyddsutbildning ger deltagarna kunskap om hur bränder förebyggs, hur man ska agera om det börjar brinna och hur släckutrustning används. Utbildningen kan anpassas efter verksamhetens förutsättningar och de brandrisker som finns på arbetsplatsen.

Läs mer om vår brandskyddsutbildning och hur vi kan hjälpa er att stärka brandskyddet i verksamheten.

Vanliga frågor om förebyggande brandskydd